Uppsatsen har syftat till att undersöka den praktiska hanteringen av dagvattenfrågor i förhållande till den rättsliga regleringen av dessa frågor, med utgångspunkt från tre viktiga aktörer inom Lule älvs vattenområde: Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt, Luleå kommun och SSAB Tunnplåt AB. Undersökningen har genomförts genom att vi har intervjuat representanter för respektive aktör och sedan bearbetat materialet för vårt syfte. Utöver intervjuerna har vi använt oss av lagtext, förarbeten, doktrin, rapporter och utredningar från myndigheter samt universitetspublikationer. Resultatet har visat att kunskapen om och medvetenheten kring dagvattenfrågor är skiftande hos de olika aktörerna, men gemensamt för samtliga aktörer är dock dels att de inte ser dagvattenfrågorna som något trängande problem att komma till rätta med i nuläget och dels att dagvattenfrågorna generellt har låg prioritet i de olika verksamheterna. Brister i lagstiftningen tillsammans med en svag nationell styrning samt osäkerhet kring ansvarsfördelning och befogenheter i vattenförvaltningen, innebär att det praktiska genomförandet av ramvattendirektivet försvåras, samtidigt som hänsynen till dagvattenproblematiken och dess inverkan på möjligheterna att nå kvalitetskraven för Bottenvikens vattendistrikt är praktiskt taget obefintlig idag..

Sannolikheten att ett dammbrott ska inträffa i Lule älv antas vara mycket låg, men konsekvenserna skulle bli stora om ett sådant inträffar. Syftet med examensarbetet är att undersöka behovet av information hos boende i Porjus och Boden före och vid ett tänkbart dammbrott i Lule älv. Frågeställningarna är: Vill de boende ha information och, om så, vilken slags information vill de ha före och vid ett eventuellt dammbrott? På vilket sätt vill de boende informeras vid ett dammbrott? Hur är förtroendet för Vattenfall, kommun, Länsstyrelsen och media hos de boende? Är det viktigt för de boende vem information kommer från före och vid ett eventuellt dammbrott? Hur bedömer de boende riskerna och effekterna av ett dammbrott? Är de boende oroliga för att ett dammbrott ska inträffa? Finns det någon skillnad mellan könen eller boende på respektive ort? Överensstämmer ansvaret hos Vattenfall, Länsstyrelsen och kommunerna med de boendes uppfattning om vad dessa myndigheters ansvar är vid ett dammbrott? Ett frågeformulär skickades ut till slumpmässigt utvalda invånare i Porjus och Boden. Telefonintervjuer genomfördes med representanter för Gällivare, Jokkmokk, Boden och Luleå kommuner samt Vattenfall Vattenkraft AB.

I och med att Bergnäsbron firade 50 års jubileum i år 2004, insåg vi att vår kännedom om lokalhistoria inte var den allra bästa. Vidare reflekterade vi över att många Luleåbor inte känner till de bakomliggande faktorerna som gjorde att det tog mer än hundra år innan en bro kunde byggas över Lule älv vid Luleå. Ett avgörande skäl till vårt ämnesval kom fram när vi började intressera oss för Gäddviksbron och dess tillkomst. Det framgick då tydligt att brofrågan inte bara handlade om Gäddviksbron utan även Bergnäsbron, där dess placering i många år skulle komma att debatteras. Således var brofrågan en lokal stridsfråga, men övergick till att bli en riksangelägenhet när länets riksdagsmän debatterade frågan i kammaren.

Risk-based sampling program of microorganisms in the water source in northern SwedenAfter several disease outbreaks caused by parasites in the drinking water during the last years, it is more essential than ever to insure that the water supply companies have enough barriers to counteract the presence of microorganisms in the outgoing water. It is also discussed whether climate changes such as increased precipitation can have a connection to the increased cases of parasites in water sources. The water source at Gäddvik is Luleå municipality?s largest and provides drinking water to 64 500 of Luleå?s 74 000 inhabitants. The investigation of microorganisms in the water source, especially in the Lule River has not been as prioritized as the sampling of chemical parameters.

Uppsatsens syfte är att ge läsaren en uppfattning över problematiken som uppstår vid vårt nyttjande av jordens råvaruresurser. Uppsatsen försöker visa ett par alternativa vägar när det gäller vår framtida användning av resurserna och vilka konsekvenserna av respektive vägval kan bli. De vägval som uppsatsen behandlar är vad som händer om vi går in och reglerar användningen av råvaror och naturresurser mycket hårt vilket innebär att stora grupper människor tappar sin försörjning. Det andra vägvalet som tas upp är att vi fortsätter med en hög konsumtion och då blir problemet att resurserna tar slut snabbare med andra problem som följd såsom miljöförstöring och råvarubrist..

En av Sveriges attraktiva kommuner är Örebro. Örebro kommun har en befolkningstillväxt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som är balanserad, för att ha en möjlighet att förse invånare med bostäder. Syftet med studien är att undersöka hur bostadsbyggandet i Örebro kommun fungerar mellan aktörer som är delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Örebro kommun kan påverka bostadsbyggandet, samt vad som krävs för att bostäder ska expandera i inflyttningens takt. .

En av Sveriges attraktiva kommuner är Örebro. Örebro kommun har en befolkningstillväxt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som är balanserad, för att ha en möjlighet att förse invånare med bostäder. Syftet med studien är att undersöka hur bostadsbyggandet i Örebro kommun fungerar mellan aktörer som är delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Örebro kommun kan påverka bostadsbyggandet, samt vad som krävs för att bostäder ska expandera i inflyttningens takt. .

Detta arbete innebär en grund till en arkeologisk guide över fornlämningar i Alvesta kommun, Kronobergs län..

This project is a redesign of the magazine Vår Kommun, which is a magazine published by the municipality of UpplandsVäsby, Sweden. The redesign included a change of format from tabloid to a magazine format and the creating of adesign with a more modern look and feel of a magazine..

En av Sveriges attraktiva kommuner är Örebro. Örebro kommun har en befolkningstillväxt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som är balanserad, för att ha en möjlighet att förse invånare med bostäder. Syftet med studien är att undersöka hur bostadsbyggandet i Örebro kommun fungerar mellan aktörer som är delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Örebro kommun kan påverka bostadsbyggandet, samt vad som krävs för att bostäder ska expandera i inflyttningens takt. .

Den förste januari 1995 genomfördes psykiatrireformen som skulle stärka psykiskt sjukas möjlighet att leva ett integrerat liv med hög livskvalitet. Hur blev det? Uppsatsen behandlar hur organisationsutvecklingen kring psykiatrin ser ut idag i en svensk kommun relaterat till reformens mål och visioner. I resultatredovisningen beskriver, analyserar och granskar vi planeringen och genomförandet av reformen i Staffanstorps kommun vilket dels innefattar de olika insatser som finns samt den organisationsstruktur som finns inom den kommunala psykiatrin.

Norrköpings kommun har idag svårigheter att med sitt nuvarande avfallssystem, miljöbil och återvinningsstation, nå ut till de boende i flerbostadshusen. För att öka insamlingsgraden av farligt avfall har studien lagt fokus på möjligheten för Norrköpings kommun att implementera en fastighetsnära insamling. För att få fram olika centrala aktörers inställning till en fastighetsnära modell har intervjuer utförts på entreprenör, tjänsteman på Norrköpings kommun och tjänsteman på Hyresbostäder i Norrköping. Undersökningen visar att åsikterna mellan aktörerna går vitt isär men att med kommunens goda informationssamarbete finns förutsättningar till att modellen kan implementeras..

Sekretessbelagd.

Syftet med denna uppsats är att analysera kommunsammanläggningen i Sverige under åren 1963 ? 1974 utifrån ett Hästvedaperspektiv. Hästveda kommun tillsammans med flertalet andra småkommuner blev en del av det som kom att kallas Hässleholms kommun 1974. Uppsatsen utreder vilka reaktioner och diskussioner som fanns hos såväl kommunalfullmäktige och anställda i kommunhuset, men också hos invånarna i kommunen. Uppsatsen undersöker också om Hästveda kommun vid sammanläggningen hade några finansiella tillgångar kvar.Syftet är också att undersöka varför Hästveda gick med i just i det som skulle bli Hässleholms kommun och inte i någon annan närliggande kommun.Undersökningen är gjort utifrån protokoll, tidningsartiklar, insändare, intervjuer och krönikor..

Denna magisteruppsats har fokus på hur aktörer i en kommun med ett vikande befolkningsunderlag ser på fenomenet. Informanterna som medverkar är politiker, tjänstemän samt representanter från näringslivet. En kommun ingår i studien, det är Finspångs kommun i Östergötland. Uppsatsen undersöker hur dessa ser på frågan om ett vikande befolkningsunderlag. Hur man resonerar kring fenomenet och hur samspelet och samverkan mellan aktörerna uppfattas.